Det är så tomt utan Hugo. Han fanns liksom alltid där... Hela mitt vuxna liv har han funnits där. 10 alldeles för korta år fick han. Men vad jag har älskat den hunden! Han har funnits vid både glada & ledsamma stunder. Alltid gett mig tröst. Gett så mycket kärlek! Var alltid (För det mesta) glad & så snäll - Mot alla! Verkligen världens bästa & finaste hund. Ingen kan ta din plats i mitt hjärta. Jag går sönder varje gång jag ser mig om efter dig och du är inte där. Mitt liv är inte komplett längre, för du finns inte här längre. Jag hör fortfarande ditt snarkande... Och ser fortfarande dina stora snälla bruna ögon.
Du tog en del av mitt hjärta med dig i måndags vid 13.15 tiden när du somnade in och vandrade vidare. Men nu lider du inte längre. Och det är såklart huvudsaken & det viktigaste!
Jag kommer att älska dig till mitt sista andetag! ❤❤❤❤❤